Inledning
Kriserna i vår miljö pågår inte någon annanstans, de sker överallt och samtidigt på hela jorden. Klimatkrisen gör sig alltmer påmind med extrema väderhändelser. Miljögifter fortsätter att spridas i vår miljö. Och den biologiska mångfalden minskar i snabb takt.
Trots att förändringarna är dramatiska kan de ibland vara svåra att se just i din närmaste omgivning. Samtidigt ser vi alltmer desinformation och falska påståenden i informationsflödet. För att göra det lättare att hitta korrekt fakta har Naturskyddsföreningen tagit fram Miljön i siffror – en årlig rapport med statistik och siffror som beskriver tillståndet i Sveriges miljö just nu.
Innehåll
Kapitel 1: Klimat
Kapitel 2: Biologisk mångfald och miljögifter
Kapitel 3 : Miljöpolitik
Innehåll
Kapitel 1
Klimat
Koldioxidhalten i atmosfären ökar
Sedan industrialiseringen när vi människor började använda fossila bränslen har utsläppen av koldioxid ökat stadigt för varje år. Det har lett till att koncentrationen av koldioxid i atmosfären globalt har stigit från 280 till 422 ppm ( parts per million) sedan förindustriell tid. För att undvika farliga klimatförändringar bedöms en säker nivå vara cirka 350 ppm. Diagrammet visar utvecklingen från år 1960.
Medeltemperaturen stiger
Medeltemperaturen fortsätter att stiga i hela världen till följd av klimatförändringarna. Den uppmätta temperaturökningen i Sverige är ungefär dubbelt så stor som för jorden i medeltal, eftersom uppvärmningen går snabbare nära polerna och landområden värms upp snabbare än haven. Diagrammet nedan visar den årsvisa temperaturförändringen i Sverige jämfört med förindustriell tid*, i detta fall förändringen jämfört med åren 1861–1890.
Vad menas med förindustriell tid?
Med förindustriell tid menas tiden innan den industriella revolutionen hade tagit fart och människans massiva förbränning av fossila bränslen började. Perioden fungerar som referenspunkt för att förstå den mänskliga påverkan på klimatet.
Antal dagar med snö varierar stort
I takt med att klimatet långsamt blir allt varmare blir också ett långvarigt snötäcke under vintern allt mer sällsynt i stora delar av Sverige. Sannolikheten minskar för varje grad som medeltemperaturen stiger. Antalet dagar med snötäcke varierar stort från år till år, men sedan början av 90-talet är trenden sjunkande och märks allra mest i söder. Linjerna nedan visar ett glidande medelvärde, en trendlinje, över ungefär 10 år. Klicka på rutorna för att se färre linjer.
8 ton växthusgaser per person och år
Växthusgasutsläpp som uppstår på grund av vår konsumtion kallas för konsumtionsbaserade klimatutsläpp. Det är den klimatpåverkan som vår konsumtion har bidragit till både i Sverige och i andra länder. Idag sker den största delen av utsläppen från svensk konsumtion utanför Sveriges gränser. De konsumtionsbaserade utsläppen för Sveriges befolkning är cirka 8 ton per person och år (2022). Det är samma siffra som året innan. För att vi ska nå klimatmålen behöver de totala växthusgasutsläppen per person och år vara högst ett ton.
Uppdelat per konsumtionsområde ser fördelningen av växthusgasutsläppen ut så här:
Över 11 kg textilier konsumerades per person
I Sverige köps mängder av nya kläder och andra textilier varje år. Under 2023 konsumerade vi 11,4 kg textilier per person i Sverige. Det är visserligen en minskning med 3,8 kg (motsvarande 25 procent) per person jämfört med året innan, men då ingår inte komplett data över hushållens egen import i form av till exempel e-handel, något som bedöms ha ökat de senaste åren.
Miljöbelastande att tillverka textilier
Klädproduktionen orsakar stora utsläpp av växthusgaser och det krävs stora mängder kemikalier, vatten och energi för att framställa fibrer, färga, tillverka och transportera kläder och textilier. Farliga kemikalier kan skada miljön i det land där textilierna tillverkas och innebär en risk för de som arbetar i odlingarna och på fabrikerna.
Utsläppen från inrikes transporter minskar för lite
Trafiken bidrar till flera miljöproblem, bland annat hälsofarlig luft, buller, övergödning och försurning. Idag står inrikes transporter (till exempel flyg, järnväg, personbilar, lastbilar, sjöfart) för nästan en tredjedel av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. Huvuddelen, över 90 procent, kommer från vägtrafiken (bland annat lastbilar och personbilar). Utsläppen av växthusgaser från inrikes transporter minskade med knappt 1 procent eller 0,1 miljoner ton 2023 jämfört med 2022.
Enligt Sveriges klimatmål för inrikes transporter ska utsläppen sänkas med minst 70 procent mellan 2010 och 2030. Med nuvarande utsläppstakt är vi lång väg från att nå målet.
Resor med flyg, bil och tåg inom Sverige
Många transportslag använder mycket fossil energi. Till exempel drivs de flesta av dagens bilar av bensin eller diesel, vilket ger höga utsläpp av koldioxid. Flyg ger extra stor klimatpåverkan på grund av höghöjdseffekten, som innebär att utsläpp på hög höjd har större klimateffekt än utsläpp som sker på marknivå. Tåg är däremot mer energieffektiva och har i Sverige låg klimatpåverkan eftersom elen kommer från en mindre klimatskadlig produktion.
Sveriges inrikes resor fördelar sig så här: bilar står för 103 361 miljoner personkilometer, tåg för 12 636 miljoner och flyg för 2394 miljoner. Det motsvarar över två miljoner varv runt jorden med bil, drygt 315 309 varv med tåg och nästan 60 000 varv med flyg.
60 000 varv runt jorden
2 miljoner varv runt jorden
300 000 varv runt jorden
Källa: Trafikanalys
Varv runt jorden, egen uträkning. Ett varv runt jorden = 40 075 km
Personkilometer innebär det sammanlagda antalet kilometer som personerna i ett fordon transporterats.
Utsläpp och upptag av växthusgaser från markanvändning – oförändrat
Skog och mark binder koldioxid. Till exempel tar växande träd upp koldioxid genom fotosyntesen och koldioxid kan lagras i marken och döda växtdelar. En stor del av kolet i Sveriges skogar finns just i marken. Samtidigt frigörs koldioxid när organiskt material bryts ned eller brinner. När skog avverkas ökar nedbrytningen, vilket leder till högre utsläpp av koldioxid från marken, samtidigt som trädens upptag upphör. Diagrammet nedan visar summan av upptaget och utsläppen (nettoupptag) av växthusgaser från markanvändningssektorn. För att vi ska klara dagens klimatutmaningar behöver mer kol bindas och kurvan peka brant neråt.
Andelen förnybar energi ökar långsamt - uppdaterat hit
Energikällor brukar delas in i förnybara och icke förnybara energikällor. Förnybar energi kommer från källor som hela tiden förnyas. Exempel på förnybara energikällor är solenergi, vindenergi, vågenergi, vattenkraft och bioenergi. I Sverige kommer X procent av energin som används från förnybara energikällor. Mellan 2022 och 2024 ökade andelen förnybar energi i Sverige från 66 till X procent. Men trots ökningen är det inte tillräckligt för att EU:s klimatmål för 2030 ska nås.
Källa: Energimyndigheten
Kapitel 2
Biologisk mångfald
Andel ekologisk jordbruksmark minskar
På ekologiska gårdar är det inte tillåtet att använda naturfrämmande bekämpningsmedel eller konstgödsel, istället används andra metoder för att hejda skadegörare och tillföra näring till jorden. Fördelarna är bland annat större biologisk mångfald och att naturfrämmande giftiga kemikalier inte sprids. År 2023 var 18,4 procent av Sveriges jordbruksmark antingen omställd till ekologisk produktion eller under omställning. Det är en kraftig minskning från föregående år då andelen var nära 20 procent.
Sveriges miljöriskindex minskar inte
Kemiska bekämpningsmedel har flera negativa effekter på både natur och djurliv. Till exempel visar forskning att kemiska bekämpningsmedel och intensivt jordbruk dramatiskt minskar mångfalden av insekter och andra ryggradslösa djur.
Grafen visar Sveriges så kallade miljöriskindex som beräknas utifrån mängden bekämpningsmedel som används och hur riskabla de är för miljön. Efter basåret 1988 sjönk först indexet, men de senaste 25 åren har det inte skett någon minskning. Mellan 2022 och 2023 har ingen större förändring skett. Läs mer om hur beräkningarna har gjorts (Kemikalieinspektionens webbplats).
Årets nyhet:
PFAS i alla sjöar och åar
2024 innehöll 100 procent av undersökta ytvatten, inklusive en fjällbäck och regnvatten, PFAS-minstingen TFA som är extremt svårnedbrytbar. Dessutom innehöll nio av tio dricksvatten som testades TFA. Denna lilla PFAS bildas när andra PFAS bryts ner, tex PFAS-bekämpningsmedel och PFAS-köldmedier (som används i kyl, frys, luftkonditionering och värmepumpar).
Vad är PFAS och TFA?
PFAS är en grupp extremt svårnedbrytbara kemikalier, påhittade av människan. Många PFAS bryts inte alls ned under naturliga förhållanden, utan finns kvar för alltid. Andra bryts ner till mindre PFAS, till exempel TFA. Det är dessutom bevisat att vissa PFAS ökar risken för cancer, påverkar immunsystemet och stör reproduktionen.
Betesmarker och slåtterängar fortsätter att minska
Förlusten av ängs- och betesmarker påverkar den biologiska mångfalden negativt. Flera hundra arter av växter, insekter och svampar är helt beroende av dessa marker för att hitta föda och boplatser.
År 1927 fanns mer än två miljoner hektar betesmarker och slåtterängar i Sverige. Idag har ytan krympt till 453 664 hektar. Det är en ytterligare minskning på över 10 000 hektar i jämförelse med 2022.
Antal hotade arter
Den senaste rödlistan från SLU Artdatabanken visar att 2 249 arter i Sverige är hotade. Det motsvarar ungefär tio procent av alla bedömda arter. Antalet rödlistade arter har gradvis ökat de senaste 20 åren och visar en negativ trend för den biologiska mångfalden.
Det som påverkar flest rödlistade arter i Sverige är hur marken används inom jord- och skogsbruket. Det intensiva skogsbruket med kalhyggen som dominerande metod och att det öppna landskapets ängar och hagar växer igen innebär att många arter får allt svårare att klara sig.
2 249 arter i Sverige
är hotade.
Källa: Artdatabanken
Antal vargar, lodjur och vitryggig hackspett i Sverige
60 vitryggiga hackspettar
Det finns idag bara cirka 60 vitryggiga hackspettar i Sverige. Den vitryggiga hackspetten klassas som akut hotad enligt den svenska rödlistan. Den behöver stora gamla lövskogar med mycket döda träd. Sådana skogar är det mycket ont om i Sverige idag. Vitryggen, som den ofta kallas, är en så kallad paraplyart, vilket innebär att ytterligare omkring 200 andra hotade och rödlistade växt-och djurarter är beroende av samma slags skogsmiljöer. Därför är vitryggen en värdemätare för den biologiska mångfalden i Sverige.
Källa: Naturskyddsföreningen
1 400 lodjur
Idag finns det ungefär 1 400 lodjur kvar i Sverige, enligt den senaste artinventeringen från 2022/23.
Lodjuret befinner sig högst upp i näringskedjan och påverkar därför alla arter under sig.
Lodjuret klassas som ”sårbar” på Artdatabankens rödlista, vilket betyder att lodjuret är hotat och det finns risk att arten kan försvinna.
Källa: Naturvårdsverket
450 vargar
Vargen klassas som starkt hotad i Sverige och har ett strikt skydd i EU:s naturvårdsdirektiv. Vargen befinner sig högst upp i näringskedjan och påverkar därför alla arter under sig.
Det beräknas finnas cirka 450 vargar i Sverige enligt den senaste inventeringen från 2022/23.
Källa: Naturvårdsverket
Miljötillståndet i Sveriges skogar
Kartan nedanför visar utvecklingen av miljötillståndet i den svenska skogen enligt den regionala uppföljningen av miljömålet Levande skogar 2023. Målet innebär att den biologiska mångfalden ska bevaras och kulturmiljövärden och sociala värden värnas.
Ingen positiv utveckling
Utvecklingen av miljötillståndet i skogen är inte positiv någonstans i landet. Endast Gotland, Stockholm, Södermanland och Västmanland har en neutral utveckling. Resterande län har negativ utveckling. Ett av de mest allvarliga och brådskande problemen är avverkningen av skogar med höga naturvärden. Det är avgörande att säkerställa att sådana skogar bevaras för att kunna bevara biologisk mångfald i skogslandskapet.
Bedömningarna av utvecklingen 2023 visar samma resultat som de bedömningar som gjordes för 2022.
Källa: Skogsstyrelsen
Skyddat hav i Sverige
Endast en liten del av haven, både globalt och i Sverige, är idag skyddade från miljöskadlig verksamhet, trots alarmerande rapporter om att haven är i kris. I Sverige är 14 procent av den totala havsvattenarealen skyddad i någon form, till exempel som nationalpark, naturreservat eller Natura 2000-område. Fiske och annan exploatering tillåts dock fortfarande i många av de skyddade områdena. För att havens ekosystem ska kunna återhämta sig och upprätthålla sina viktiga funktioner och ekosystemtjänster menar forskare att minst 30 procent av våra hav måste skyddas från miljöskadlig verksamhet, till exempel storskaligt fiske.
Källa: SCB
Mängden glasål i Nordsjön
Den europeiska ålen är en unik art med en speciell livscykel. Den fortplantar sig på flera tusen meters djup i Sargassohavet, 700 mil från Sverige. Ålyngel, så kallade glasålar, följer sedan golfströmmen till Europa och Nordafrika för att växa till sig. När ålarna blivit könsmogna kallas de blankål. De börjar då sin vandring tillbaka till Sargassohavet för att leka, fortplanta sig, och sedan dö. Ålen klassas som akut hotad. Mängden glasål som kommer till Nordsjön från Sargassohavet har minskat drastiskt de senaste 50 åren. År 2022 var glasålarna bara 0,5 procent jämfört med för 50 år sedan.
Döda bottnar i Östersjön
2022 beräknades ungefär 21 procent av bottnarna i Egentliga Östersjön (som sträcker sig från Åland till de danska sunden), Finska viken och Rigabukten vara syrefria (så kallade “döda bottnar”). Övergödning i sjöar eller havsvikar ökar tillväxten hos växter och djur som lever där. När de dör faller de till botten och bryts ner. I övergödda vatten bryts mycket organiskt material ner vilket ofta leder till att det uppstår syrebrist vid botten. Då kan inga djur leva där. Östersjön har ett av världens största områden med döda bottnar.
Källa: Sverigesmiljömål.se
Kapitel 3
Miljöpolitik
Miljöbudgetens storlek 2015–2024
Staplarna nedanför visar Sveriges miljöbudgetar från 2015–2024. För 2024 ligger den beslutade miljöbudgeten på 19,3 miljarder. Det innebär en i princip oförändrad nivå jämfört med 2023 (19,6 miljarder), då budgeten skars ner med närmare 20 procent jämfört med föregående år. 2025 räknar regeringen med att sänka miljöbudgeten med ytterligare 20 procent.
Siffrorna anger total beslutad miljöbudget för respektive år, inklusive ändringsbudgetar under året. För 2024 anges budget enligt budgetpropositionen som beslutades hösten 2023.
Klimatskadliga subventioner
I statsbudgeten finns ett antal skattelättnader eller skatteundantag som innebär att utsläpp av växthusgaser gynnas. Det handlar bland annat om rabatt på bilresor genom reseavdraget, skattenedsättningar på diesel och skattebefrielse på bränsle till sjöfart och flyg. Totalt uppgår de svenska klimatskadliga subventionerna till minst 31 miljarder kronor om året – över elva miljarder mer än hela miljöbudgeten.
Källa: Statsbudgeten 2023, egen uträkning
Miljö- och klimatbiståndets storlek
Konsekvenserna av klimatkrisen och förlusten av biologisk mångfald påverkar oss alla. Men fattiga människor i låg- och medelinkomstländer som bidragit minst till miljöförstörelsen och klimatförändringarna drabbas hårdast. Samtidigt har de minst resurser för att hantera ett förändrat klimat och negativ påverkan på miljön. Förutom att drastiskt minska sina egna utsläpp och negativa miljöpåverkan måste rika länder bidra med resurser för omställning och klimatanpassning i låg- och medelinkomstländer.
2022 uppgick den del av Sveriges bistånd som hade miljö- och klimat som del- eller huvudsyfte till 11 miljarder.
Gäller för 2022 (2021 var siffran 10,3 miljarder kronor).
Sverige som föregångsland
Två av tre (66 procent) tycker det är viktigt att Sverige är ett föregångsland när det gäller klimat och miljö.
Källa: Sifoundersökning genomförd av Verian i september 2023 på uppdrag av Naturskyddsföreningen.
Svenskars oro över klimat- och naturkrisen
Källa: Sifoundersökning genomförd av Verian i september 2023 på uppdrag av Naturskyddsföreningen.
Om Miljön i siffror
Världen står inför tre stora miljökriser, och de förstärker varandra: klimatkrisen, förlusten av biologisk mångfald och spridningen av miljögifter. Den samlade forskningen är enig: Läget är allvarligt, det är vi människor som är orsaken till problemen och det är bråttom att vända utvecklingen.
Samtidigt ser vi alltmer desinformation och falska påståenden i informationsflödet. Ofta sprids falska påståenden för att skapa polarisering och för att ifrågasätta miljörörelsen och etablerade fakta. Ibland kan det vara svårt att urskilja vad som är sant i bruset av information.
För att göra det lättare att hitta korrekt fakta har Naturskyddsföreningen tagit fram en årlig digital rapport som vi kallar för Miljön i siffror. Den innehåller statistik och siffror som beskriver tillståndet i Sveriges miljö, just nu.
Rapporten bygger på offentliga uppgifter om allt från tillståndet i våra hav och skogar till klimatförändringar och hållbar konsumtion. Sammantaget ska innehållet ge en bred bild av det aktuella miljötillståndet i Sverige. Sammanställningen är dock inte heltäckande. Svenska myndigheter sammanställer en lång rad statistiska uppgifter som på olika sätt beskriver tillståndet för klimat och miljö, samtidigt som det finns områden där det saknas information. När fler områden finns kommer de att tillföras.
Tillbaka till sidans topp.