Skogens skafferi – mer än blåbär, kantareller och kirskål
Att plocka mat ute är inne. Inte bara blåbär, harsyra och kantareller – även delikatesser som granskott, kirskål och våtarv dyker upp i recept och som finess på krogarnas menyer. Vi tipsar om vad som går att äta i skogens skafferi – och vad du ska undvika.
Det finns många skäl att plocka sin egen mat ute i det vilda:
- Att plocka vild mat är en bra förevändning för att gå ut och njuta av naturen! Det är roligt.
- Skattjägaren och den uråldriga samlaren i oss brukar vakna när säsongen för blåbär och kantareller är inne
- Det är obesprutat och säsongsanpassat. "Ekologiskt" i sin mest ursprungliga betydelse. Vilda gröna växer som skapas utan tillsatser och växer av energi som kommer direkt från solen är dessutom ofta nyttiga.
- Det som växer i det vilda är gratis. Naturens skafferi är öppet för alla, men tänk på att följa allemansrätten.
Vad kan och får man plocka i naturen?
Det finns mängder med grönsaker: skott, blad och knoppar som är goda att äta, men som sällan plockas. De ljusgröna granskotten kan man inte ta fel på och de blir lätt en favorit för den som vill testa nya smaker. Skotten ska plockas ljusgröna i början på sommaren.
Kom ihåg att allemansrätten inte gäller granskott. Du måste fråga den som äger träden om du får plocka skotten på granarna.
Granens skott är rika på C-vitamin och mineraler. Det finns en rad olika recept på hur man kan tillaga granskott: Syltade i olja, i sillinläggning, smörstekta, som krydda i snaps, i sallad, pesto eller tomatsalsa. Och, framför allt, som jättegod sirap. Till det behövs, förutom granskott, socker och citron.
Var försiktig och ät med måtta
Man ska förstås alltid äta med måtta när man provar något nytt. Den som är gravid, har njurproblem, annan sjukdom eller känslighet där kosten är viktig, bör låta bli – eller rådgöra med sin läkare! Det gäller alla ”ovana” växttillskott i kosten.
Men att prova något nytt, vilt och utan alla tillsatser, som gransirap, är både roligt och gott och gör samlaren i dig lycklig!
Så gör du sirap på granskott
Ekologiska ingredienser:
4 dl ljusgröna, mjuka granskott, 2 dl socker, 1 citron.
Skiva citronen, varva med granskott och socker och häll i en burk med tättslutande lock. Inget vatten behövs. Låt stå i två veckor, vänd på burken, då och då tills sockret löst sig. Sila av granskotten och citronen och njut av den färdiga gransirapen på glass, i te, eller som hostmedicin.
Kirskål, syren och nässlor – mums!
Innan du går ut på upptäcktsfärd i skogens skafferi kan du börja enkelt och nära. Det kan helt enkelt vara att testa ogräset i trädgården eller på stigkanten.
Den av många odlare illa sedda kirskålen kan bli sallad och strös över pizzan. Syrenblommor kan få en ny plats i safttillbringaren och de järnrika nässlorna i soppan kan hjälpa upp blodvärdet. Möjligheterna är väldigt många! Här kommer några förslag:
Löktrav – i kryddsmör
Löktrav är lätt att känna igen med friskt gröna blad och små vita blommor. Finns i skogsbryn, parker och som ogräs i trädgårdar. Hela växten doftar och smakar vitlök. Också blommorna kan användas. Finhacka löktrav och blanda till kryddsmör!
Nässlor – nyttobomb
En riktig nyttobomb. I nässlor finns järn, kalium, kalcium, magnesium, fosfor, zink, selen, klorofyll, B- C- och K-vitamin. Späda blad kokas till soppa på samma sätt som spenat. De kan användas i pajer och torkas och mixas till pulver som järnberikar när man bakar bröd eller som helt enkelt strös på mackan.
Harsyra – skön på glassen
Harsyran med sina klöverliknande blad är sura och kan inte ätas i stora mängder men är jättefina som dekoration på allt från efterrätter till sallad. OBS, bladen innehåller oxalsyra.
Våtarv – piffar upp pastan
Våtarv är en liten och spröd växt som dyker upp överallt i trädgårdslandet, och även i balkonglådor. Men man kan faktiskt äta upp ogräset istället för att kämpa mot det. Blanda de små bladen i salladen. Våtarv är en utmärkt grönsak som innehåller mineraler och C-vitamin. Smaken är mild och fin, och hela växten kan ätas rå i sallad. Den kan också användas som spenat, i soppa eller fräsas i lite smör, gärna tillsammans med löktrav och med ett par droppar citron.
Älgört – speciell smakgivare
Smaken påminner om mandel och blommorna kan användas som smaksättare i bordsvatten och går bra att koka te av.
Vad ska man tänka på, vad ska man inte äta?
Plocka bara växter som du är säker på att du känner igen. Fråga någon kunnig person om du är osäker.
Det finns en rad giftiga växter som man absolut inte ska äta.
De allra giftigaste växterna är lyckligtvis ganska sällsynta och inte så lätta att hitta. Man när man plockar vilda växter är det alltid viktigt att komma ihåg att man inte kan äta allt. Det är ovanligt att någon blir allvarligt förgiftad av våra vilda växter, men om man blir orolig ska man ta kontakt med giftinformationscentralen.
Bra att känna till, men absolut inte äta
Det här är fyra väldigt giftiga växter. Det är mycket ovanligt med förgiftningsfall, och det är enligt giftinformationscentralen nästan aldrig farligt om man av misstag får i sig lite av en växt.
Odört (Conium maculatum) - bladen liknar hundkäx, men är kala och mörka och hela växten har en frän lukt av urin.
Vildpersilja (Aethusa cynapium) - kan dyka upp som ogräs i trädgårdsland och kan förväxlas med persilja eller hundkäxet, men har annorlunda blomsvepen. Smaken och lukten är obehaglig.
Sprängört (Cicuta virosa) - växer vid dyiga stränder, roten har ätits av misstag och även små mängder kan vara farliga.
Bolmört (Hyoscyamus niger) - vacker och sällsynt växt som kan dyka upp kring gårdar. Den varnar genom att lukta illa.
