Vanliga frågor om vindkraft

I slutet av 2019 fanns det 4 120 vindkraftverk i Sverige, med en total installerad kapacitet på 9 061 MW. Under 2019 producerades 20 TWh el från vindkraft, vilket motsvarar 12 procent av den svenska elproduktionen. Bara under den första halvan av 2020 installerades ytterligare 389 MW vindkraft i Sverige och den totala kapaciteten i slutet av året beräknas vara 10 826 MW.  

Uppdaterad statistik om svensk vindkraft finns hos Svensk Vindenergi. 

Samhället står just nu inför en stor energiomställning när fossil energi måste fasas ut och ersättas av hållbara alternativ. Vi behöver effektivisera och minska energianvändningen kraftigt, men vi behöver också bygga ut förnybar energi i stor skala för att klara den omställningen. Där spelar vindkraft en viktig roll.  

Samtidigt som kärnkraftverk läggs ner av ålders- eller ekonomiska skäl ökar elanvändningen i transport- och industrisektorn när fossila bränslen fasas ut. Behovet av ny elproduktion ökar och kommer fortsätta öka. I Naturskyddsföreningens vision om det framtida, hållbara energisystemet står vindkraften för 90 TWh, jämfört med 20 TWh idag.   

Det skulle innebära att vindkraft går från ungefär tio procent till ungefär femtio procent av svensk elproduktion. Genom att vindkraftverken blir större och större genom teknisk utveckling ökar produktionen i varje verk. Det innebär att det faktiskt är möjligt att producera 90 TWh år 2040 med ungefär lika många vindkraftverk som finns installerade i Sverige idag.  

Vindkraften bör byggas i hela landet, från norr till söder, på land och till havs. För att etableringen ska ha så liten negativ miljöpåverkan som möjligt ska vindkraft undvikas i skyddade områden och i områden med höga naturvärden. Det ska också ske med stor hänsyn till djurlivet.  

Hela visionen går att läsa i vår rapport Fossilfritt, förnybart, flexibelt – framtidens hållbara energisystem här.  

Elanvändningen kommer öka i Sverige de kommande åren, allt eftersom fossila bränslen inom industri- och transportsektorn ersätts med el. Naturskyddsföreningens utgångspunkt är alltid energieffektivisering först, eftersom den mest hållbara energin är den vi inte använder.  

Energieffektivisering betyder olika saker i olika sektorer.  Det kan handla om bättre isolerade byggnader, städer byggda för cyklar snarare än bilar, smartare industriella processer. Trots en kraftig effektivisering inom alla dessa sektorer bedöms elanvändningen öka i Sverige de kommande årtiondena. Och samtidigt som elanvändningen ökar läggs kärnkraftverk ner. Redan 2019 och 2020 läggs två reaktorer, Ringhals 1 och 2, ner av ekonomiska skäl. Resterande kärnkraftverk beräknas nå slutet av sin livslängd senast 2040 och behovet av ny elproduktion kommer öka ytterligare.  

Vindkraft är i detta läge det energislag som kan byggas ut i Sverige till lägst pris och med lägst klimatpåverkan.  

Ett vindkraftverk fångar in delar av den energi som finns i vinden. Bladen på ett vindkraftverk är formade som propellrar som drivs runt av vinden. Oftast finns det tre blad, tillsammans kallas de för en rotor. De fångar in energi från vindens rörelse, i motsats till en motor som använder energi för att skapa rörelse.  

Här kan du läsa mer om hur vindkraft fungerar. 

Runt om i landet, men inte i skyddade områden eller andra områden med höga naturvärden. Det viktigaste för att göra vindkraft hållbar är att undvika känsliga områden. Därför är miljöprövningen avgörande. Vindkraft byggs i allmänhet inte i direkt anslutning till bebyggelse, men det finns inga regler om minimiavstånd mellan ett vindkraftverk och bostäder. Däremot finns det lagstiftning som styr hur mycket buller ett nytt vindkraftverk får orsaka för närliggande bostäder, vilket i praktiken blir en gräns för hur nära bostäderna som vindkraftverken kan placeras.  

För att etableringen ska vara så resurseffektiv som möjligt bör vindkraft byggas i hela Sverige och inte koncentreras i norra delen av landet. Redan idag finns ett elöverskott i norra Sverige, tack vare redan utbyggd vattenkraft i kombination med låg elanvändning. I södra Sverige finns det däremot ett underskott av el som kommer växa allt eftersom kärnkraften läggs ner. Därför är det viktigt att möjliggöra utbyggnad av vindkraft även i södra Sverige. Det kan ske såväl på land som till havs.  

Vi är medvetna om att vindkraftverk kan orsaka skada på omgivningen, beroende på var de står. Därför är det viktigt att de placeras på rätt ställen. Genom att välja platser som är lämpliga orsakar de betydligt mindre skada, både för fåglar, fiskar och däggdjur. Vindkraft ska inte placeras i naturskyddade områden eller på platser där de kan skada känsliga arter.   

Förutom hänsynsfull lokalisering av vindkraftverken kan olyckor minimeras genom olika åtgärder. Ett exempel är kameror som placeras på vindkraftverken i syfte att reagera när större fåglar närmar sig, vilket gör att verket automatiskt kan stannas för att undvika en kollision. Ett annat exempel är vindkraftverk som kör i så kallat fladdermussäkert läge för att undvika olyckor med fladdermöss. Det finns också forskning om att olika arter undviker vindkraftverk beroende på vilken färg rotorbladen har.   

Katter, bilar, fönsterrutor och elledningar är bara några exempel som orsakar betydligt fler dödsfall för fåglar än vad vindkraften gör, även om den byggs ut med de 90 TWh som föreslås i vår rapport som du kan läsa mer om här.  

Att vindkraft har negativa effekter på insekter kan stämma till viss del. Skadorna på insekter från intensivt jordbruk, trafik, luftföroreningar och klimatförändringar är dock mer omfattande. Just nu bedrivs dessutom forskning om hur vindkraftverk påverkar insekter och hur skadan kan minimeras. 

Det är också viktigt att komma ihåg att vindkraft faktiskt kan förbättra situationen för insekter genom att både klimatförändringar och luftföroreningar begränsas när fossilbilar blir eldrivna och den smutsiga elproduktionen minskar.  

Jämfört med fossil elproduktion, som fortfarande dominerar i världen, är vind- och vattenkraft grön i allra högsta grad. Livscykelutsläppen från vindkraft är ungefär 12 gram koldioxid per producerad kWh och från vattenkraft 24 gram koldioxid per producerad kWh.   

Det kan jämföras med 490 gram koldioxid per producerad kWh från gaskraft och 820 gram koldioxid per producerad kWh från kolkraft. Genom de låga livscykelutsläppen bidrar vind- och vattenkraft i väldigt begränsad utsträckning till klimatförändringar.   

Däremot kan både vind- och vattenkraft orsaka lokal miljöskada. Vad gäller vattenkraft säger Naturskyddsföreningen nej till ny vattenkraft, men anser att de anläggningar som redan finns är ett viktigt inslag i ett hållbart energisystem. Den lokala miljöpåverkan från vindkraft beror helt på var den är placerad. Genom att placera vindkraften på platser med låga naturvärden har den minimal miljöpåverkan. Därför jobbar Naturskyddsföreningen aktivt med just lokalisering. I vår egen märkning Bra Miljöval får bara vindkraft som inte placerats i känsliga områden inkluderas.  

Tillverkningen, uppbyggnaden och nedmonteringen av ett vindkraftverk orsakar utsläpp av 12 gram koldioxid per producerad kWh, utspritt under vindkraftverkets livstid. I genomsnitt används ett vindkraftverk i 20 till 25 år, men desto längre tid de används desto lägre blir miljöpåverkan. Därför bedrivs arbete för att förlänga livstiden på verken.  

Något annat som är viktigt för att minska klimatpåverkan från vindkraft är att de kan återbrukas eller återvinnas vid slutet av dess livstid. Vindkraftsbolaget Vestas, som producerar många av de vindkraftverk som används runt om i Europa, anger själva att deras nya vindkraftverk är 85 procent återvinningsbara. Genom teknik- och materialutvecklingen kan den andelen öka ytterligare. 

Eftersom det finns problem med alla energislag är energieffektivisering utgångspunkten i allt vårt arbete med energiomställning. När FN analyserar klimatpåverkan av alla energislag är vindkraft den med allra lägst påverkan: 12 gram koldioxid per producerad kWh.   

Bara för att något är förnybart betyder dock inte att det är hållbart. Vindkraft måste till exempel planeras på ett sådant sätt att vindkraftverken inte innebär en skada för djur eller ekosystem, och vattenkraften måste anpassas till att bli så hållbar som möjligt.  

Enligt IPCC:s senaste energisystemrapport är livscykelutsläppen för kärnkraft 1-220 g koldioxidekvivalenter per kWh och 2-81 g CO2eq/kWh för vindkraft. Utsläppen under en hel livstid är därmed ungefär desamma för de två teknikerna. Kärnkraft orsakar dock radioaktivt avfall som måste lagras i tusentals år, brytning av uran som kan frigöra radioaktiva gaser och en olycksrisk som inga försäkringsbolag vill täcka fullt ut. Dessutom är ny kärnkraft så dyr att det byggs nytt på väldigt få ställen i världen, jämfört med vindkraft som har en snabbt sjunkande prisbild. Du hittar hela rapporten här. 

Här kan du läsa mer om kärnkraft. 

 Det kommunala vetot har ingenting med miljöprövningen att göra. I själva verket riskerar det kommunala vetot som det är utformat idag att leda till en mindre hållbar vindkraftsetablering, ef-tersom enskilda kommuner kan säga nej till vindkraft av hela andra skäl vilket gör att etableringarna riskerar att tryckas in i områden med högre naturvärden. Skälen till att kommunerna säger nej vari-erar. Ibland handlar det om att vindkraften planeras i ett känsligt område, men annars kan det handla om att utsikten påverkas, att den är i vägen för andra etableringar eller att den inte gör nytta lokalt. Om vindkraften planeras i ett område med höga naturvärden ska miljöprövningen ändå säga nej, även utan kommunens veto. Vid prövning av annan verksamhet som definieras som miljöfarlig krävs inte tillstyrkan av kommunen, utan det gäller endast för vindkraft och kärnkraftsverksamhet. I ett tidigare remissvar har Naturskyddsföreningen föreslagit att det kommunala vetot ska reforme-ras och endast få tillämpas för områden med höga naturvärden. Vi välkomnar därför regeringens förslag, men kommer bevaka frågan och se till att det inte bidrar till att försvaga miljöprövningen.   

Förutom det kommunala vetot är en stor utmaning för hållbar vindkraftsetablering att Försvars-makten säger nej till vindkraft i stora delar av Sverige. Nu när regeringen ska utreda det kommunala vetot hade det varit ett välkommet tillägg att se över möjligheterna för vindkraft och Försvarsmak-ten att samexistera på fler områden.  

Bra Miljöval certifierar elen, inte produktionsanläggningar såsom vindkraftverk. Företag kan inte ställa krav på eller påverka vår verksamhet eller de frågor vi driver. I nuläget är det el från ungefär 150 vindkraftverk som certifieras med Bra Miljöval-märkningen, av drygt 4 000 vindkraftverk i Sverige totalt. Med märkningen vill vi driva på en mer hållbar vindkraftsproduktion, genom bättre lokalisering. Om fler företag tar hänsyn till våra högt ställda miljökrav vid vindkraftsetablering skulle fler kunna märkas. Kraven som ställs för Bra miljöval vindkraft finns här. 

Den el som kommer från vindkraft och som är märkt med Bra Miljöval måste vara omsorgsfullt placerad. El från vindkraftverk som står i exempelvis känsliga fågelområden, Natura 2000-områden eller skyddade skogsområden kan inte märkas med Bra Miljöval. I nuläget är det el från ca 150 vindkraftverk som certifieras.   

Här kan du läsa mer om hur märkningen fungerar.