Så bör tumlaren skyddas i svenska vatten
Tumlaren, Östersjöns enda val, skyddas av EU:s Art- och habitatdirektiv. Trots det är den så starkt hotad att förlusten även av enskilda djur kan få förödande konsekvenser för hela populationens överlevnad.
Tumlaren är den enda val som regelbundet befinner och fortplantar sig i svenska vatten. Det finns tre lite olika populationer, en i egentliga Östersjön, en i västra Östersjön och en i Nordsjön. De skiljer sig åt genetiskt men återfinns i samma områden under vissa perioder av året.
I dag beräknas Tumlarpopulationen i Östersjön bestå av några hundratal djur. Den är så kraftigt decimerad att förlust av enskilda djur, som fertila honor, skulle kunna få konsekvenser för hela populationens överlevnad. Östersjötumlaren jagades ända till mitten av 1900-talet och fridlystes i svenska vatten 1973. Tumlaren är även skyddad genom EU:s Art- och habitatdirektiv och skyddas av UNEP (FN:s miljöorgan) i överenskommelsen om bevarandet av småvalar (ASCOBANS).
Ascobans har tagit fram tre åtgärdsprogram innehållande rekommendationer för bevarande av tumlare i Östersjön, i Nordsjön och i västra Östersjön. Men trots det har populationen i Östersjön inte återhämtat sig och anses vara akut hotad enligt Artdatabanken.
Tumlare befinner sig precis som sälar högst upp i näringskedjan. Därför är den känslig för förhöjda miljögifthalter i miljön. Sedan 70- och 80-talet då miljögiftssituationen vara som värst har forskare kunnat se att nivåerna av gamla miljögifter som PCB och DDT har sjunkit hos marina däggdjur och rovfåglar i Östersjön. Samtidigt har nivåerna av nya skadliga ämnen som PFAS ökat. Exakt vilka och hur stora effekter miljögiftsbelastningen har och har haft på tumlarna i Östersjön är till stora delar outrett, men troligtvis är halterna hos tumlare så pass höga att hälsostatus och reproduktion påverkas negativt.
Fisket största hotet
Ett av de största hoten mot Östersjöns tumlare är bifångst inom fisket. Bifångst innebär risken att få med oönskad fångst, och att exempelvis marina däggdjur eller dykande sjöfåglar kan fastna i garn och nät och drunkna. Tumlare fastnar framför allt i garn med stora maskor, som torsk- eller laxnät.
Bifångst i nätfiske har identifierats som det största hotet mot tumlarna, men även trålfiske medför viss risk för bifångst. EU förbjöd drivgarnsfisket i Östersjön från 2008 och införde krav på användning av pingers – akustiska tumlarvarnare – på fiskenät i delar av södra Östersjön, samt observatörer på fiskebåtar. Tyvärr har både användningen av pingers och observatörer på fiskebåtar varit ytterst begränsad. Om populationen i Östersjön ska återhämta måste bifångsterna vara mindre än en individ per år. Idag tror man bifångstnivåerna överskrider detta, även om det saknas tillfredsställande övervakningsprogram.
Tumlare känsliga för störande ljud
Ett annat hot mot tumlare är oljud i vatten. Tumlarna är helt beroende av hörseln för sin överlevnad och de är därför mycket känsliga för undervattensljud. Våra vatten är livligt trafikerade av både fraktfartyg och fritidsbåtar. Både motorbuller, sonarer och ekolod påverkar tumlare negativt. Samtidigt ökar också anläggningsarbeten i havet, till exempel byggandet av vindkraftsparker och anläggandet av gasledningar.
2008 antogs ett svenskt åtgärdsprogram för tumlare men genomförandet av programmet har misslyckats. Väldigt få av de åtgärder som nämns i planen har genomförts och dessutom innehöll planen få faktiska skyddsåtgärder. En utvärdering och uppdatering av åtgärdsplanen skulle ha skett 2013, men har blivit kraftigt försenat. Regeringen har ställt krav på Havs- och vattenmyndigheten att besluta om ett nytt åtgärdsprogram under våren 2021.
Kartläggning av tumlarens utbredning har resulterat i skyddade områden
Under 2011 till 2013 pågick ett forskningsprojekt i Östersjön – SAMBAH - för att undersöka hur många tumlare som finns samt kartlägga deras utbredningsområden. Projektet satte ut mikrofoner över hela Östersjön som registrerade när en tumlare var i närheten. Resultat kan ses på kartan här:
Bild med bildtext: Karta: Förekomst av tumlare i Östersjön. Ju större svart prick desto fler detektioner. Från SAMBAH.
Med dessa data, kombinerat med kunskap om när kalvarna föds, lyckades forskarna identifiera de viktigaste uppväxtområden för tumlarna. År 2016 inrättades Sverige största marina skyddade område, Natura 2000-området Hoburgs bank och Midsjöbankarna sydväst om Gotland, som täcker de absolut viktigaste reproduktionsområdena för tumlare. Dessvärre finns i skrivande stund ingen reglering av vare sig nätfiske eller sjöfart i området. Dessutom planeras havsbaserad vindkraft på södra Midsjöbanken, som är ett av de viktigaste områdena för tumlare.
Naturskyddsföreningens krav för att minska risken för bifångst av tumlare
Tillsammans med andra miljöorganisationer som Coalition Clean Baltic och Seas At Risk har Naturskyddsföreningen påpekat för EU-kommissionen att Östersjöländerna inte har infört några åtgärder för att minska risken för bifångst av tumlaren och krävt att Kommissionen vidtar nödåtgärder. Detta har resulterat i att Kommissionen satt press på länderna att lägga fram förslag på åtgärder som är vetenskapligt grundade. Dessutom har Kommissionen startat ett överträdelseärende mot Sverige, bl.a. för brister i skyddet av tumlare i Östersjön likväl som Kattegatt och Skagerrak. Kommissionen anser att Sverige bryter mot krav i art- och habitatdirektivet.
För att skydda tumlaren i svenska vatten anser föreningen att Sverige ska:
- Införa relevanta bevarandeåtgärder i marina skyddade områden för tumlare. Bland annat helt eller säsongsmässigt förbud mot fiske med risk för bifångst, främst nätfiske men även trål. Vi efterfrågar även omdragning av fartygsleder och begränsning av undervattensanläggningar.
- Minimera bifångster genom att införa krav på användning av pingers för nätfiske i svenska vatten, samt verka för att ett sådant krav även införs i övriga Östersjön.
- Begränsa användningen av ekolod med frekvenser under 200 kHz.
- Utveckla övervakningsprogrammet för förekomst av tumlare samt införa ett permanent övervakningsprogram av bifångster, för att öka på kunskaperna om arten och dess status och kunna förbättra insatserna för att skydda den.
Har du haft turen att stöta på en eller flera tumlare?
Naturhistoriska riksmuseet samlar in fakta om tumlaren i svenska vatten och din observation är värdefull för kartläggningen av dessa djur. Ju mer information du har desto bättre, här hittar du formuläret: Rapportering av tumlare
