Hotet mot jorden, hotet mot vår överlevnad
Människans tillvaro är helt beroende av det 20–50 centimeter tunna skikt matjord som täcker marken. Odlingsjorden ska försörja en växande befolkning med mat och är livsnödvändig för alla växter och djur. Men våra jordar är konstant hotade.
Ett myller av liv och processer samverkar för att bilda matjord, som om förhållande är bra fungerar processen som ett självspelande piano. Ändå tar det mellan 60 och 1 500 år för naturen att skapa en centimeter produktiv jord. En välmående matjord är näringsrik och motståndskraftig mot torka och erosion. I en välmående matjord växer det bra, växternas rötter kan tränga djupare, ta upp mer näring och mineraler som ger maten smak och samtidigt lämna mer rester av organiskt material i jorden.
Mycket av den mat vi äter har sitt ursprung i myllan. Men höga skördar kan utarma jorden om inte ny näring och mull tillförs. Det är också viktigt att se till att näringen inte läcker ut från åkermarken och förorenar våra vattendrag. Priset på mat har aldrig varit lägre än i dag men det har också medfört att vi gjort oss beroende av billiga insatsmedel som till exempel konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel.
Hoten mot planetens jordar
Ett intensivt jordbruk med hög användning av kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel tillsammans med ökad bebyggelse och jorderosion innebär ett hot mot våra matjordar. Här listar vi några exempel:
– Intensiv livsmedelsproduktion med en hög användning av konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel tillsammans med en ensidig odling av samma grödor från år till år gör matjorden mindre bördig. Mullämnen (nedbrutna växtdelar) som behövs för att behålla jordens bördighet förbrukas i högre takt än de återskapas.
– Mellan åren 2010-2015 har en yta större än 4 500 fotbollsplaner bebyggds i Sverige, ofta på platser med bra matjord. Hela 44 procent av de skånska kommunernas utbyggnadsplaner låg 2013 på den bästa åkermarken. Idag (2021) skapar liknande exploatering av jordbruksmark i Uppsala stor kontrovers.
– Bekämpningsmedel används för att döda skadedjur och ogräs men skadar också djur och växter som är nödvändiga i processen för att bilda ny jord. Det självspelande pianot tystnar och istället minskar matjorden och dess bördighet. I Sverige går utvecklingen åt fel håll och oekologiska åkrar sprutas allt oftare.
Trots att matjorden är helt avgörande för mänsklighetens överlevnad så finns det inga internationella konventioner för skydd av jorden och få länder har någon egentlig politik för området. Sverige har inget miljömål som direkt handlar om att bevara vår jord.
Samtidig får jorden allt mer uppmärksamhet i det offentliga samtalet genom begrepp som regenerativt jordbruk, och de senaste åren har flera påkostade dokumentärer lyft frågan om jordhälsa till en bred publik. Under våren 2021 uppdaterar även EU sin tematiska strategi för jordhälsa som en del av EUs strategi för biologisk mångfald. Den Europeiska miljörörelsen mobiliserar också allt mer i frågan. Här finns kanske möjligheter för positiv utveckling.
Matjorden måste skyddas genom en förändrad politik, skyddas från bebyggelse och värnas genom sunda jordbruksmetoder. Mindre kemisk bekämpning och konstgödsel, en mer varierad odling och mer bete är exempel på åtgärder som bevarar den bördiga jorden.
Det är hög tid för förändring. Naturskyddsföreningen arbetar för att:
- Förändra jordbrukspolitiken till förmån för mer jordvänligt jordbruk. Ett jordbruk som brukar jorden utan att förbruka den.
- Minska användningen av bekämpningsmedel genom att arbeta för en skatt på bekämpningsmedel som styr bort från de mest skadliga preparaten.
- Fler ska förtså värdet av ekologisk mat. Ekojordbruket är mer jordvänligt än det oekologiska.
- Fler betade djur i landskapet genom politisk påverkan. Betande djur gynnar jordbildning.
- Bebyggelse inte ska ske på viktig åkermark.
Det här kan du göra: Byt till eko
Att byta till ekologiskt i butiken gör stor skillnad för naturen, djuren och människors hälsa. Det är också det mest jordvänliga alternativet eftersom eko skippar kemiska bekämpningsmedel, konstgödsel och tillför näring till jorden genom stallgödsel och att växla grödor på åkern.
