Exploatering av naturresurser hotar miljöförsvarare
Det borde vara självklart att kunna försvara naturen utan att riskera livet. Men för de miljöförsvarare som motsätter sig gruvor, plantager eller skogsavverkningar ser verkligheten annorlunda ut. Det är dags att företagen tar större ansvar för mänskliga rättigheter.
Miljöförsvarare spelar en viktig roll när de försvarar vår gröna planet. Men de lever farligt.
Under de senaste tio åren, 2012 – 2021, dödades 1733 miljöförsvarare för att de skyddade sin mark och sina naturresurser, enligt Global Witness. Under de här tio åren blev i genomsnitt en miljöförsvarare mördad varannan dag.
En vanlig orsak bakom hot och våld mot miljöförsvarare är exploatering av naturresurser utan tillräcklig hänsyn till de som bor i närheten och deras försörjning. Det skapar djupa konflikter.
Den globala efterfrågan på konsumtionsvaror som jordbruksprodukter, metaller och timmer driver på utvecklingen. Ofta drabbas urfolk och lokalbefolkning av de negativa effekterna av exploatering av naturresurser, som miljöförstöring och påtvingade förflyttningar från sina traditionella landområden, medan de ser lite eller inget av fördelarna och de ekonomiska vinsterna.
De dödligaste branscherna för miljöförsvarare
De här branscherna var de som orsakade mest konflikter med dödlig utgång för miljöförsvarare under 2012 - 2021:
1. Gruvnäringen och utvinning av gas och olja (brytnings- och utvinningsindustrin) var den allra dödligaste branschen. Enligt Global Witness mördades 312 personer för att de motsatte sig gruvor eller utvinning av olja, gas och kol.
Orsakerna till konflikter är många: Utvinningsindustrin, speciellt gruvbrytning, ödelägger stora markområden. Hela byar kan tvingas flytta för att ge plats åt gruvor, ibland utan någon kompensation eller inflytande i processen.
Gruvor använder mycket vatten, och kan torrlägga intilliggande vattendrag eller orsaka stora föroreningar i sjöar och vattendrag så att kringliggande byar inte längre har tillgång till rent vatten. De flesta gruvor, speciellt dagbrott, har stor påverkan på ekosystem och biologisk mångfald. Bryts kol och olja är dessutom påverkan på klimatet stor.
2. Det industriella jordbruket är den näst dödligaste sektorn för miljöförsvarare med 168 dödsfall under 2012-2021. Den största orsaken är de många konflikterna kring mark.
En ökande global efterfrågan på vissa livsmedel, foder och biobränslen sätter press på lokala samhällen när behovet av ny jordbruksmark ökar. Många småbrukare förlorar sin mark och sin försörjning till sojaodlingar, boskapsrancher eller plantager med palmolja eller frukt.
Konflikter uppstår även när storskaliga odlingar använder så mycket vatten att det inte räcker till andra odlingar i närheten eller bekämpningsmedel sprider sig till omkringliggande mark och vattendrag.
3. Skogsavverkning var den tredje farligaste verksamheten för miljöförsvarare. Totalt mördades 153 personer under 2012-2021 i konflikter kring skogssektorn och avverkning av värdefulla skogar.
Expansionen av jordbrukssektorn är en av de största drivkrafterna bakom avverkning av världens skogar. Oljepalmsplantager, sojaodlingar och boskapsrancher har omvandlat unika regnskogar till stora monokulturer, en grön öken för den biologiska mångfalden.
När skogen förstörs hotas unika arter som Borneos orangutanger och solbjörnar, eller Amazonas jaguarer och tapirer. Om de djur och växter som lever i skogen utrotas förlorar vi en stor del av jordens biologiska mångfald.
De största drivkrafterna bakom avverkningen av Amazonas är sojaodlingar och boskapsrancher. Brasilien är ett av världens farligaste länder för miljöförsvarare, och de flesta attackerna sker just i Amazonasområdet.
Miljöförsvararna skyddar biologisk mångfald och klimatet
Industriellt jordbruk, olja, gas och gruvbrytning är de största drivkrafterna bakom konflikterna med miljöförsvarare, samtidigt som dessa verksamheter påskyndar klimatförändringarna genom att hugga ner våra skogar och pumpa ut koldioxid i atmosfären.
Urfolk och lokalsamhällen världen över är de som är bäst på att skydda biologisk mångfald. Att stärka urfolks rättigheter är alltså väldigt viktigt även för att skydda naturen. Personer som tillhör urfolk är starkt överrepresenterade bland de attackerade miljöförsvararna – 39 procent av de mördade miljöförsvararna var från urfolk trots de bara utgör 5 procent av världsbefolkningen.
Företagens ansvar för mänskliga rättigheter
Vilka brott mot mänskliga rättigheter och konflikter som står bakom produktionen av en vara är inte uppenbart för konsumenten som står i affären för att göra sitt köp. Vare sig man handlar frukt, en ny mobil, smycken eller tankar biodiesel. För oss konsumenter är det svårt att avgöra om en vara har bidragit till miljöproblem eller brott mot mänskliga rättigheter.
Få vet att Sverige inte har någon lag som kräver att företag måste respektera mänskliga rättigheter. Det borde vara en självklarhet att företag respekterar både miljö och mänskliga rättigheter, och ser till att de respekteras genom hela sin värdekedja. Men så är det inte idag.
Flera av våra grannländer har bindande lagstiftning som kräver att företag respekterar mänskliga rättigheter även i produktion utanför EU. Det är viktigt att kunna ställa företag till svars juridiskt så att drabbade har möjlighet till kompensation.
